28 november 2012

Vem är jag?

Jag fyller 20 år i början av nästa år. Läser till lågstadielärare på Högskolan Kristianstad. Tränar cheerleading på min fritid. Men det där visste ni redan om ni läst min presentation som ligger så fint vid kanten här.
<-----



Okej, kort och gott om mig som kan vara bra att känna till när jag skriver vissa inlägg...?

En fredagkväll har jag hellre en mysig hemmakväll än en vild kväll på stan.
Jag gör sällan saker i onödan som jag tycker är jobbigt. Det är tex skönare att ligga kvar i sängen 10 min än att sminka sig innan skolan.
Jag har inte så många vänner, men de jag har är de bästa vännerna jag någonsin haft,
Kommer ofta med undanflykter när det gäller att gå ut och jogga.


När jag var 14 år började jag spela amerikansk fotboll i ett lag med massa killar och fyra tjejer. Allt eftersom åren gick slutade dom en efter en och till sist var det bara jag kvar tillsammans med killarna. Jag spelade i landslaget några år, sammanlagt har det blivit 5 landskamper i amerikansk fotboll och en aning fler i flaggfotboll.
Jag tyckte det var jätteroligt (tycker fortfarande) och det gick bra, fram till oktober förra året. Jag skadade foten under en flaggfotbollsmatch och den har inte varit sig lik efter det. Kan inte springa som man behöver göra i amerikanskfotboll så jag slutade/tog paus(?) och började med cheerleading istället.
Det är där jag är nu - när det gäller idrott.

 



 


Sommaren 2010 träffade jag min första stora kärlek, som jag även hoppas ska bli den sista, på en två veckors segelflygkurs. Han bodde då 30 mil ifrån mig och mot allas förmodan höll vi gnistan vid liv och är fortfarande tillsammans. Nu bor han däremot 21 mil närmare (tar dock lika lång tid med kollektivtrafik) och det är inte långt kvar tills vi förhoppningsvis bor under samma tak.
Vi träffas oftast varje helg, annars är risken stor att jag blir galen av längtan..





Förutom min fina pojkvän har jag en familj på fem syskon. Vi är tre brödrar och två systrar, jag är äldst och sen kommer resten i åldrarna 18, 16, 14 och 11 år. Förutom att min pappa sitter i rullstol, mamma precis blev arbetslös, hälften av syskonen är laktosintolleranta och en av oss är mjölk-, soja-, vete- och nötallergiker så är vi som vilken annan familj som helst. Fast lite bättre!



1 kommentar:

  1. Härlig presentation av dig och din familj. Fast du kan ju tillägga att familjen blir också galen pga dig när du uoch Matias inte träffats på länge.
    Mamma

    SvaraRadera